|
Honungsbiet
Honungsbiet (Apis mellifera) har under många tusen år nyttjats av människan. Man skattade bina på honung redan för 10-15 000 år sedan. Länge hämtade man ut honungen, senare började man "odla" bina, först i ihåliga trästockar, senare i kupor där bina byggde själva och numera i kupor med lösa vaxramar. Man har också mycket länge använt vaxet från bina, bland annat har vax använts inom gjuterikonsten. Vaxet har också varit viktigt för tillverkning av ljus. I katolska kyrkor används även idag huvudsakligen vax i alla ljusen. Idag används bina även för pollinering av grödor.
I Sverige bedrivs biodling i alla län. Enligt en uppskattning finns det ungefär 150 000 bisamhällen i landet. Dessa ägs av cirka 14 000 biodlare, av vilka de allra flesta bedriver hobbyverksamhet. Endast ett fåtal personer bedriver yrkesmässig biodling i stor skala.
Biodlingen i Sverige regleras av en lagstiftning som främst syftar till att minska effekterna av bisjukdomar och att främja produktionen och saluföringen av honung. Det är Jordbruksverkets uppgift att administrera biodlingsnäringen inom ramen av de lagar och förordningar som ges av Sveriges riksdag och regering och av Europeiska unionen. En viktig del av denna lagstiftning berör hur man får flytta bin och bikupor för att inte sprida smittor mellan och inom länder.
Biodlingen har betydelse ur olika hänseenden. Traditionellt fokuseras biodlingen på honungsproduktion och på pollinering av fruktträd, bär, buskar och olika jordbruksgrödor. I senare tid har man också börjat se biodlingens indirekta positiva effekter på landsbygdsutvecklingen genom en ökad sysselsättning, ökade möjligheter till inkomst och möjlighet till en meningsfull fritids- och hobbyverksamhet.
Honungsbiet har tillsammans med andra arter av biet, inklusive humlor, en stor betydelse för pollination av både odlade och vilda växter. Det ekonomiska värdet av pollinationen är svår att uppskatta men torde vara mer än 10 gånger värdet av honungen, dvs i storleksordningen 1-5 miljarder kronor i Sverige. Om de ekosystemtjänster, som indirekt är helt beroende av pollinatörernas arbete, skulle tas med i beräkningarna så blir summorna svindlande. Våra olika biarter, honungsbiet och drygt 250 vilda biarter i Sverige, har förutom pollinationen av våra odlade växter, en mycket stor betydelse för att stödja ekosystemen och dess funktioner, så kallade ekosystemtjänster, som förser oss med frisk luft, friskt vatten, stabilt klimat, virke från skogen, vilda bär, frukter, nötter och till exempel allehanda kvävefixerande vilda växter. Ekosystemen bjuder oss dessutom på skönhetsupplevelser i form av vackra blomster och behagfull natur.
Einstein lär har sagt att "om vi inte hade bina skulle vi inte överleva mer än fem år" !
|
Djuren på gården
|
